Bedömning

Nyhetsbrev

Bedömning

Bedömning och poängsättning

Klicka här för att komma direkt till regelboken för NRCHA!

Vad är det egentligen domaren tittar efter i en reined cowhorse eller working cowhorse-klass? Bedömer en ras-domare ritten annorlunda än en NRCHA-domare? Ska torrmönstret vara precis som en NRHA-reining och Herd worken precis som en NCHA-ritt?

Vare sig du är helt ny inom sporten eller har spanat från ryggen på din cutting eller reininghäst i flera år kan reined cowhorse verka som ett mysterium. För en reiningryttare kan det verka konstigt att det lugnaste och finaste Fence-worket inte vann och en cuttingryttare kliar sig antagligen i huvudet när ett ekipage får höga poäng på sin Herd work även om ryttaren har rört tyglarna. För någon som aldrig har tävlat i någon westerngren kan hela grejen verka fullständigt oförutsägbar och omöjlig att göra en rättvis bedömning av. (Även om inte många skulle beskriva det som tråkigt!)

Jimmy Stickler

De flesta föreningar som erbjuder cowhorse-klasser använder sig av NRCHA:s bedömningsprotokoll (scorecards) och bedömningssystem för att utvärdera de olika delarna av en cowhorse-ritt.

Här kommer du att få en liten vägledning av NRCHA domaren Bill Enk om hur hela ritten bedöms, vad domaren vill se och inte se. Mycket nyttigt för både nybörjare och tävlingsryttare som vill öka förståelsen för sina poäng!

Bill har varit NRCHA domare i 25 år och är dessutom handledare för NRCHA:s domare. Han har också behörighet att döma för flera andra föreningar så som T.ex. AQHA, APHA, NCHA, NRHA och amerikanska ridsportförbundet. Han tror på att skapa ett universalt system för poängsättning och har varit drivande när det gäller att få en enhetlig bedömning av cowhorse oavsett vilken förening man tävlar inom. Bill arbetar också mycket tätt tillsammans med AQHA genom den officiella alliansen mellan AQHA och NRCHA. Han håller domarseminarier över hela USA för dem som vill bli NRCHA domare även om många vill delta bara för att förbättra sina egna kunskaper och inte nödvändigtvis skriva upp för att få ett domarkort. Bill uppmuntrar alla som är intresserade att delta på olika seminarier för att öka sin förståelse för sporten. Han tycker att erfarenhet är den bästa läraren, men rekommenderar ändå att man ska göra så mycket som möjligt för att utbilda sig själv: " Erfarenhet må vara det bästa, men det är en hård skola, först får man provet och senare lektionen!"

Om generella trender i bedömningen:

"Inom NRCHA är vi väldigt glada över hur bedömningssystemet utvecklas och över responsen vi får från våra medlemmar som deltar i domarseminarierna. Folk tar verkligen till sig informationen för att förbättra sina resultat och domarna som dömer ras-shower blir allt bättre - det var t.ex. bättre bedömning i Working Cowhorse på AQHA world show 2004 än jag någonsin sett förut. I arbetar också för att hela tiden förbättra våra scorecards (bedömningsprotokoll) genom att byta namn och/eller kombinera olika delar så att det ska bli klarare att se vad det är som blir bedömt och vi utvecklar ett helt nytt scorecard för limited non pro-klasserna"

Om variationer i bedömningen mellan olika föreningar:

"Den enda egentliga skillnaden som jag kan se härrör från hur komplicerad den här grenen är: en cowhorse ska göra väldigt mycket och följaktligen är det då mycket som ska bedömas. Jag vill verkligen ge ras-organisationernas domare en eloge, som NRCHA-domare lär du dig att bedöma en gren, men ska du bli ras-domare måste du försöka bli expert på 20-talet mycket olika grenar. Många av dessa domare har ingen egen erfarenhet av att tävla cowhorse eller ens bedöma det eftersom det är en klass som inte ens erbjuds på alla tävlingar. Men nu när vi bjuder in dessa domare till olika seminarier är de verkligen på helspänn när vi ser på videos och ställer frågor. Det finns så mycket entusiasm just nu, de vill verkligen lära sig att döma på det sättet vi lär ut så skillnaden blir mindre och mindre. Det är en process, men närmare än man tror, ge det något år till eller så. Även de små skillnader som finns i reglerna beträffande utrustning och variationer i mönstren börjar försvinna."

Om generella bedömningsmetoder:

Bedömnigsprotokollet är uppbyggt för att berätta en historia, ryttaren skall kunna gå tillbaka och veta vad domaren såg. De olika delarna i en Reined Cowhorse ser ut och skrivs lite olika men meningen är att utformningen av varje protokoll ska berätta precis vad som hände där inne på arenan.

Marc Bourdet

" Torr-mönstret är bedömt mer som en reining-klass: vi tittar efter särskilda saker i varje manöver och det finns tid att bedöma vart och ett moment i den ordning de är. Men vi lär våra domare att titta på Herd- och Fence-work med ett något öppnare sinne på grund av farten och oförutsägbarheten i det som händer. De utgår fortfarande från en standard med plus, minus och straffpoäng precis som för torrmönstret men för ko-delen utvecklar de vad jag kallar för en termometer för vad som händer. Vad jag menar är att under tiden hästen arbetar använder domaren sig av sin inre termometer, när hästen går in och tar sig igenom hjorden för att plocka ut ett djur använder domaren det han ser för att göra en ungefärlig bedömning av ekipaget. Till exempel kan en häst se ut som en "71":a halvvägs genom sitt första "cut" men börjar sedan göra små misstag och förlorar lite… då sjunker min termometer. Eller en häst som boxar en kalv och inte riktigt verkar vara med på vad som händer, då kanske jag tänker en "69", men när kalven rundar hörnet och sätter fart ner för långsidan vaknar hästen verkligen till och då kan han istället bli en "70" eller kanske ännu bättre. När vi tittar på videos under domarseminarierna stoppar jag bandet flera gånger mitt under ritterna och frågar deltagarna vad deras termometer står på, hur ritten ser ut för dem."

" Det betyder emellertid inte att domarens intryck är detsamma som slutpoängen för ritten. De markerar fortfarande varje del i protokollet och måste vara uppmärksamma på position, kontroll, mod, svårighetsgrad och så vidare så att de kan markera varje ruta på bedömningsprotokollet med en bock för genomsnittligt eller ett + eller -. Men med tiden utvecklar de den här termometern och använder sig av den när de bedömer ko-arbetet på en tävling."

Om att döma Cowhorse:

"Som jag sa, en häst som går Working cowhorse eller Reined cowhorse har mycket den ska göra. Det har kommit mycket bra från de förändringar som skett i reining och cutting-stilen, men en cowhorse kan inte bedömas exakt likadant, han har ett annat jobb att utföra. I torrmönstret kan en cowhorse vara något mer återhållsam än en ren reininghäst. Han har många fler manövrar att utföra och hans mönster är mer relaterat till arbetet med kalven. Stoppen kan vara kortare och han kan t.o.m. ha framhovarna kvar i marken, mer som en calf-roping häst stoppar, och fortfarande få plus. En person med bakgrund inom reiningen som kommer till något av våra seminarier kan ha svårt att förstå detta till en början men med tiden förstår han att allt kan relateras till vad hästen måste göra när den jobbar en kalv. Det heter Reined cowhorse, dvs. en cowhorse som visar att han kan utföra reiningmanövrar. Det betyder inte att en häst som gör långa slide-stops skall bli straffad för det - det ser snyggt ut och är en situation där domaren bör ge plus… Men det är bäst för den hästen att han inte glider förbi kalven när det blir dags att stoppa den!

En del av anledningen till att bedömningen ligger på en begränsad skala mellan 60 och 80 är att en del aldrig får ta bort betydelsen av de andra. En häst som gjort ett jättebra torr-mönster men sedan är under snittet på ko-delen skall inte utklassa den häst som är över snittet både på torr-mönster och på ko-arbete eller tvärt om. Återigen - Hästen skall visa sin förmåga i reiningen men den måste vara en cowhorse.

I Herd work-delen, om man jämför en cowhorse och en cutting-häst är det ändå ganska likt. Om ryttaren kan lägga ner handen och hästen sänker sig och verkligen arbetar kalven, då är det verkligen en poänggivande situation men om du i en cowhorse-tävling har lätt kontakt med hästens mun kommer det inte att dra ner dina poäng förutsatt att du inte använder tyglarna till att dra runt hästen och får det att se ut som att den måste ridas fram och tillbaka. Detta betyder att du självklart får hålla i tyglarna med båda händerna om du rider på tränsbett eller hackamore.

För att det ska bli lättare att förstå vad domaren vill se i en working cowhorse-klass har DowntheFence.com bett Bill att gå igenom varje del i en vanlig reined cowhorse-tävling.

Reined work (torrmönster)

NRCHA:s torrarbete består av ett av åtta godkända mönster (se NRCHA:s regelbok). Ett mönster består av ett antal olika manövrar och varje manöver bedöms enligt en halv-poängsskala från -1½ (mycket dåligt) till +1½ (utmärkt). Dessutom finns det olika straffpoäng för misstag i mönstret som kan vara från -½ till -5 eller till en slutpoäng på 0. Vi använder oss av mönster 1 i det här exemplet. Bill hade följande kommentarer;

Stop, ryggning, ¼ vändning till vänster

"Alla hästar är olika, men vad vi vill se här är en lång, lugn, rytmiskt ökande rundown, rakt ner på mitten av arenan, passera mittmarkeringen med minst 4-5 meter. Det idealiska är en häst som ger efter till bettet, sänker huvudet och ser ut som att den vill vara där. Farten skall vara kontrollerad! När det kommer till själva ¼ vändningen som man gör för att komma i rätt position för att påbörja volterna vill jag gärna se lite klipp i den manövern. Ofta ser man ryttare som bara vänder runt hästen, vilket är helt OK, men om det är så att man står och väger mellan "0" och "+½" för hela manövern och han ryggar upp och avslutar det hela med en bra ¼ vändning har han precis tippat över vågen till sin fördel."

Volt höger- stor snabb/liten långsam, byte, volt vänster- stor snabb/liten långsam

"Volterna i en cowhorse-klass behöver inte ridas med lika lösa tyglar som man vill se i en reining-klass, en lätt kontakt är helt OK. Huvudsaken är att övergångarna och galoppombytena är smidiga."

Stopp

"Ofta är underlaget för en cowhorse-klass något fastare och strävare eftersom man inte vill ha en yta som blir farlig under ko-arbetet, så det finns mer utrymme för vad som skall bedömas som korrekt när det kommer till en cowhorse-stop. Att stoppa med frambenen i marken är helt OK, och det är precis vad vi lär ut på våra domarseminarier också. Du vill inte ha en häst som glider förbi kalven, så ett kort, djupt stopp är inte alls fel. Såklart att om de kan stoppa långt och fint är det en plus-situation också, men allt ska alltid relateras till arbetet med kalven.

3½ spin höger, sedan stopp och 3½ spin vänster

"Det viktigaste med spinnen är att se hur bra hästen lyssnar på neck-rein. Bedömningssystemet utvecklas hela tiden allt eftersom vi försöker skapa ett bättre system och det finns en tanke om att gå ifrån det här med 1 spin åt vart håll som förekommer i en del mönster. De äldre var inte särskilt glada åt det nya bedömningssystemet, men med så många nya domare att lära och så mycket folk som vill lära sig måste vi fortsätta förbättra oss hela tiden."

Fence work (arbetet med en kalv)

Michelle Cowan

Detta är den del av cowhorse-klassen som verkligen definierar sporten, när ekipaget boxar, vänder och cirklar en ensam kalv. Här följer de bedömda delarna med kommentarer av Bill Enk.

" Att bedöma Fence work-delen är mer som att bedöma cutting. Det finns en viss subjektivitet - men bedömningsprotokollen utvecklades för att rättfärdiga och förklara poängen för deltagarna. Domaren ska berätta en historia med sina markeringar i de olika rutorna. Jag rekommenderar verkligen de tävlande att läsa sina domarprotokoll för att förstå och förbättra sina resultat."

Boxing (arbetet med kalven på kortsidan)

"Mag-kravlandet som vissa hästar gör under boxningen ser visserligen bra ut, men det finns egentligen två anledningar till varför man boxar: den första är för att få hästen att vakna till och verkligen intressera sig för kalven innan man tar den ned för långsidan, den andra är för att lära kalven respektera hästen, att titta på hästen och låta sig vändas av honom."

Position

"Med position menar man hur hästen förhåller sig till kalven, om den håller sig i rätt position för att kontrollera den. Oftast är det här man hittar anledningen till varför man får en ny kalv, när domaren ser att hästen är i rätt position men kalven ändå inte respekterar den. Om hästen inte är i position - ingen ny kalv."

Control (kontroll)

"Detta hör ihop med när man tar kalven ned för långsidan och är antagligen nummer 1 på domarprotokollet. Ekipaget ska kontrollera kalven och hästen ska vara under kontroll hela tiden, inte bara rusa iväg och streta emot bettet." Rating/Cowsense (förmågan hos hästen att förutsäga vad kalven tänker göra)

"Termen Cowsense ändras nu på domarprotokollen till "Rating" (uppskattning), vilket är en bättre beskrivning på vad som egentligen menas med cowsense. Hästen skall vara kapabel att öka och minska farten genom att läsa kalven. Vi vill belöna den häst som gör detta bra."

Degree of difficulty (svårighetsgrad)

"Svårighetsgraden kan verkligen hjälpa eller stjälpa dina poäng och det är här definitionen av vad som är en "bra ko" kan vara mycket olika beroende på förtroendet du har för din häst. Om du arbetar en lätt-manövererad kalv kommer din poäng på den här delen att bli genomsnittlig, OK. Om du arbetar en svår, tuff kalv och gör det bra kommer domarens termometer att stiga och dina poäng likaså. Hög svårighetsgrad är ett måste för att nå upp till de där riktigt höga poängen. Det viktigaste är ändå att domaren är enhetlig och tar med i beräkningen hur boskapen är att arbeta."

Eye-appeal (utstrålning)

"Här vill vi se en häst som verkar njuta av sitt jobb och som behåller sin form även i hög fart eller under press."

Circling (cirkling)

"Detta är garneringen på tårtan. Ett vanligt missförstånd är att domaren vill se två vändningar utmed långsidan och att man sedan går direkt på cirklingen, men det allra bästa är när ryttaren kan cirkla kalven mitt på banan utan hjälp av väggar/staket. Oftast behöver man då tre vändningar på långsida, den sista nära mittmarkeringen, för att komma i rätt position för att få plus på sina cirklar."

Exempel på vad som menas med uttrycket "loss of working advantage" (förlora kontrollen över arbetet).

"Detta är något som kan hända när som helst under ritten och är när hästen tappar kontakten med kalven så att den själv bestämmer åt vilket håll den ska springa. Det idealiska är om hästen kan kontrollera kalvens rörelser genom hela ritten."

Herd work

Herd work ingår vanligtvis bara vid så kallade futurities och derbies där bara hästar i en viss ålder får tävla samt i klassen bridle spectacular för hästar 6 år och äldre.

"Detta är när hästen går in i hjorden, driver den framför sig och skiljer ut den kalv som skall arbetas. Detta skall ske mitt på arenan och hästen skall vara lugn och fokuserad."

Controlling the cow (kontroll över kalven)

"Förut fanns det två delar, sätta upp kalven och arbeta i mitten av arenan men nu är det sammanslaget till en bedömningspunkt som kallas kontroll över kalven. Här bedöms hur hästen tittar på kalven och stoppar den tills kalven vänder sig bort och hur hästen behåller intresset för kalven med bakbenen väl under sig och kalven framför sig hela tiden."

Degree of difficulty (svårighetsgrad)

"Ju mer och snabbare en kalv utmanar och testar hästen ju högre svårighet och möjliga poäng."

Eye-appeal (utstrålning)

"Om det ser ut som en riktigt bra NCHA-ritt, med en häst som arbetar klarsynt och med stil på en relativt lös tygel - då är det en plus-situation!"

Amount of working time (mängd arbetad tid)

"Genomsnittet på hur länge man verkligen arbetar framför hjorden är 45 sekunder. Det ska vara minst så lång tid om inte mer, mindre ger ett minus i protokollet."

Amount of courage (mängd mod)

"Plus skall ges till den häst som ser entusiastisk ut och fortsätter arbeta även en svår kalv, och som inte slutar utmed sidorna utan arbetar kalven tills den vänder sig bort på mitten."

Loose reins (tygel-längd)

Tyglarna på en cowhorse i en Herd work behöver inte vara jättelånga, men ryttaren bör undvika att använda tyglarna till att styra runt hästen med."

Excessive herd help (överdriven hjälp i hjorden)

"Här kan man bara få minus, aldrig plus. En herd-holders uppgift är helt enkelt att hålla hjorden i mitten och hjälpa till att skilja ut ett djur, inget mer. Detta berör inte turn-back ryttarna på något sätt."

För att få en fullständig information om vad som fordras för att tävla i en Reined cowhorse eller working cowhorse-klass rekommenderar vi er att läsa NRCHA: s regelbok som skickas automatiskt till alla medlemmar, se www.nrcha.com för mer information om hur man blir medlem.